En dag i Kyoto går ju bara så fort. Det finns så mycket att se. Alla tempel och helgedomar.
Det behövs minst en vecka (eller två) bara i Kyoto om man skall kunna se allt man vill. Och då får man ändå stressa runt. Det vill jag inte göra. Det har jag redan gjort på alla mina tidigare resor. Nu vill jag bara ta det lugnt en dag.
Mina favoritslipsar heter Nishijin. De kommer från ett av de mera berömda kimono-skräddar-husen i Kyoto, just med namnet Nishijin. Ett viktig uppgift blir således att fylla på förrådet med lite nya Nishijinslpsar. Väl hos Nishijin får man dock inte missa deras Kimono-show. Fantastiska kreationer för den moderna japanska kimono-traditionen. Naturligtvis visas även en modell med Kimono-stil från Heian-perioden då Kyoto var huvudstad i Japan. Det är hon som många många kimono lager på lager (och långt hår i en fläta på ryggen.)
Kejserliga parken är en helt otrolig park där varje träd ser som ett välskött bonsai träd och på Kyoto Handikraft Center kompletterar jag upp min samling med Japanska träsnitt. Naturligtvis blir det några nya av Hiroshiges 53 stationer från Tokaidon. Kyoto Handikraft Center är ett utmärkt ställe att köpa souvenirer på. Här finns tex även den japanska bomulls-morgon (eller snarare kvälls)-rocken Yukata i större storlekar. Det är lite turistiskt och ibland lite krims-krams varning men de är duktiga på träsnitt och har även pågående tryckeri för dem som är intresserad av det.
När mörkret igen börjar falla på befinner jag mig uppe på de östra kullarna med en fantastisk utsikt över stan. "Filosofens väg" är ett berömt vandringsstråk som startar vid Silverpaviljongens tempel och slutar ungefär vid ett av mina favorittempel är Eikando-ji (och Nanzen-ji). Kyoto är lite kallare så de vackra fina röda löven har redan börjat komma här. Kyoto är oxå lite annorlunda uppbyggd. Staden är skapad för över 1000 år sedan enligt kinesisk föregångsbild så man har långa raka gator som korsar varandra vilket gör det lätt att hitta var man är. Det är lite olikt det övriga Japan som mer är av organisk-labyrint-kaos struktur. Vidare är det också något magiskt över Kyoto. Har förvaltas Japan kulturella arv med bland annat Geisha-traditionen.
Mer om det i bonusmaterialet som kommer senare. Det är också det många taxi-bilarnas stad. Jag har då aldrig sett så många taxi-bilar på gatorna som i Kyoto. Här är en som markerar "jag är ledig, varsågod stig in". Dörren öppnas och stängt automatiskt av föraren.
Ett billigt kvällsnöje är att gå till det lokala badhuset, Sento. Detta är ett arv från den tiden när det inte var så vanligt med eget badkar hemma. Nu har ju nästan alla det. Här betalar man en lite slant för att komma in och löga sig. Det är dock inte så fullt med folk. Flera olika små inomhus pooler finns med olika temperaturer och olika vatten. Ibland finns även en bastu! Men först får man alltså skrubba sig ren. Man skall vara ren om kroppen innan doppar sig. Ofta finns också en pool där man kör elektrisk ström i vattnet! Så även på detta Sento i Kyoto. Poolen har ett lite grönare vatten än de andra. Jag tror man har blandat i någon form av salt eller mineral. Kanske för att öka konduktiviteten, vad vet jag. Det står en varningsskylt ovanför men bara på Japanska. När man väl sticker ner foten, börjar det just sticka som nålar i musklerna. Lite otäckt faktiskt så jag jag hoppar över det. Kvällen avslutas på en ny snurr-sushi. Inte lika bra som den förra men här har specialorder-snabb-bandet fått formen av ett litet Shinkansen-tåg som snabbt åker ut till gästen med leveransen...
