Regn. Nåja det öser inte utan duggar bara lite lätt. Kunde varit värre. Glad att jag slipper Taifun-regnen som kan göra en blöt ända in på kalsongerna.
Också lite lätt huvudvärk sen igår. I dag är målet Nagoya och det är en lite längre tur så det blir igen en dag med fokus på att komma fram lite snabbare.
Min orange barn-vimpel därbak och min brors signalgula jacka gör att jag syns på långt håll.
För den som är intresserad av bilar (och då speciellt japanska bilar) är naturligtvis köerna vid alla rödljus ett fullkomligt Eldorado. Det känns som om i alla fall 95% av bilarna är av Japanska märken. En och annan Volvo, men det är mycket sällan man ser någon SAAB. Volvo Cars etablering i Japan är ett skolboks-exempel på ett framgångsrikt (men dyrt) sätt att etablera sina produkter på den ack så lukrativa japanska marknaden. Istället för att som SAAB sälja bilarna genom redan etablerade (japanska) återförsäljare så bestämde man sig för att bygga upp sin återförsäljarorganisation själv. Mycket mycket dyrare men och med full kontroll på markands-kanaler och prioritet. Idag är Japan en viktig marknad för Volvo Cars och man säljer bilarna med bättre marginal här än i Sverige. Två av mina äldsta Japan-vänner köpte av någon anledning just Volvo efter det att vi träffats. Varumärket har helt klart en starkare premium-känsla än vad vi kanske är vana vid hemma.
För de japanska biltillverkarna är naturligtvis hemmamarknaden högprioriterad och här kan man se många intressanta modeller som vi tyvärr aldrig kommer få se hemma. Det uppvisas en stor flora av bilar i många olika storlekar, allt från mycket små mini-bilar och mini-bussar som ser ut som små limpor, till större SUVer (vissa Toyota Landcruiser har jättestora hjul och ser ut som värsta Monster-truckar) och familje-bussar (även de populära hos ungdomar, fast då ganska stajlade). Man kan också känna igen de bilmodeller som faktiskt finns i Sverige, fast då heter de ju något helt annat.
I Nagoya är världens mest framgångsrika biltillverkare den viktigaste arbetsgivaren. När jag mer och mer närmar mig stan börjar stadsbilden allt mer och mer igen övergå till industrilandkap. Känner igen en av Toyotas underleverantörer samt åker förbi en stor anläggning som gör Toyotas bil-karosser.
Jag har besökt Toyotas fabriker två gånger. 1:a gången var på Chalmerstiden med Chalmers Japan-kommitté i just Toyoda (Toyota City) utanför Nagoya. Från det besöket kommer jag bäst ihåg den oförstående minen på vår guide när vi frågade vad som händer om delarna från underleverantörerna blir försenade. "Men det det händer ju aldrig" blev svaret." Dom kommer ju alltid Just In Time".
Den 2:a gången var på en lite mindre fabrik på Kyushu där man tillverkar bilar för både den inhemska på den internationella marknaden. På bandet gick precis likadana bilar fast med två olika varumärken. På några stod det Toyota och på andra stod det Lexus. Lexus är Toyotas "Premium Brand" för den internationella marknaden och på denna tid fanns inte varumärket Lexus ännu i Japan utan alla bilar där gick som Toyota. Men det var ju till synes precis samma bilar! När jag efter fabriksturen frågade "Men vad är det för skillnad då mellan en Toyota och en Lexus?" Jag hade fram tills då levt i villfarelsen att om man köper en Lexus då får man en bil man lagt ner lite extra energi på att få allting perfekt. Kanske lagt lite extra tid på att manuellt trimma in bilen så den fungerar till 100%. Men efter några svävade svar förstod jag att så är inte fallet. Alla bilar görs (och in-trimmas) på samma sätt. Alltså ingen skillnad eller? Det blev ännu en viktig lektion i hur varumärken har olika värde på olika marknader. I Japan är Toyota ett mycket starkt varumärke . När det det gäller Lexus i övriga världen handlar det mer om förväntningar, livstil och status än mekanisk kvalité, (tror jag).
Nu har Toyota ganska nyligen dock etablerat varumärket Lexus i Japan så nu borde väl ordningen vara återställd eller? Icke sa Nicke.
Visst ser jag Lexus-bilar på gatorna. Men jag ser också några av de helt nya modellerna som går som Lexus hemma i Sverige, och de går som Toyota här!.
Säkert har man någon väl uttänkt varumärkes strategi kring detta men just nu övergår det lite mitt förstånd.
Det är redan mörkt när jag börjar närmar mig Nagoya. Nagoya är ju en mångmiljonstad, till skillnad från städerna jag besökt senast så det tar en lååång stund innan jag ens börjar närma mig stadskärnan. Lämnar inte helt utan oro Route 1 långt bakom mig. Vi 1:a kontakten med tunnelbanan runt stan hittar jag snabbt ett hotell. I källaren finns en av mina favorit Izakayas nämligen Långa Näsan: Tengu (!). Tengu är ett bra ställe att börja kvällen på och ett utmärkt sätt att både äta och dricka sig full på. Jag frossar i gamla favoriter som sparris-bacon-grillspett, grillad Tofu, Stek Sirloin, kött- och grönsaks-fyllda knyten och bacon/vitlök/spenat-sallad. Åh! vad Japansk öl är gott därtill. Jag tappar tidigt räkningen på antalet sejdlar...
