Det tar även en stund att ta sig ut från Nagoya. Hittar min gamle vän Route 1 och svänger västerut. Ingen direkt trafik på söndagsmorgonen så det går ganska fort.
Efter en stund kommer jag fram till ett konstigt ställe. En gammal (övergiven?) verkstad för gamla Volvo Amazoner. Ser också en och annan P1800 färdiga för skrot.
En lite bisarr och ledsam känsla att hitta dem så här övergivna och i mycket dåligt skick. Lite annat än min brors fina röda Amazon Automatic (model 1964 i originalskick) hemma i garaget.
Fin cykling där gamla vägen löper parallellt. Börjar få snitts på det där med navigeringen (inte så många misstag längre). Nu har dock järnvägen (Tokaido Line och Tokaido Shinkasen) svängt av nordost och tar from nu en helt annan väg till Kyoto än landsvägen. Det märrks att det blivit lite mindre tätbefolkat. Nu ser jag också många mer vackra traditionella trä-hus än innan. Försöker på att ta en filmsnutt.
Tokaidon har som sagt många skepnader. Här är en av de mera oväntade. Helt plötsligt så övergår den i en, ja just det; Shoppingarkad.
7 dagar i rad på cykeln börjar kännas. I ryggen! Precis utanför hotellet ligger en massage-"shop" som ungefär ser ut som en tandläkarmottagning med väntrum. De där inne ser seriösa ut då de springer runt i sådana vita rockar/jackor som sjuksköterskor har hemma i Sverige. Jag bestämmer mig för att testa.1:a gången! (På andra ställen i Japan, i tex många gathörn står tyvärr unga tjejer som också erbjuder "Massage Sir?". De tror jag dock inte är speciellt seriösa). Väl inne beställer jag det enklaste på menyn, 30 min. Och slussas in i ett större rum där det redan ligger en och blir knådad. Man får ta av sig jacka och tröja och lägga sig på på magen på en speciell brits. Huvudet ligger i en speciell urgröpning. Man täcks sedan med handdukar. Damen som skall massera mig är 50+. Hon hittar blixtsnabbt, utan att jag behöver säga något, min ondare vänstra sida och lägger större delen tiden där. Förr var massör-yrket något som blinda med fördel kunde ta. Här gäller det att ha fingertoppskänsla för vad som behöver special bearbetas. Ibland är det på gränsen att man börjar skrika men jag försöker härda ut. Ngt mörbultad nästan ramlar jag upp på mitt rum för en tidig sänggång...
